Trasdockor, rävar och galna lärare,
sitter nu ihopkrupen under täcket i min säng med laptopen, go musik och en stor kopp te. Pustar ut över att veckan snart är slut...
Började veckan med nya kursstarter och med ett försök till att ta tag i allt igen. Men det är bara så att det är ofantligt tråkigt. Har hur som fixat lite böcker och i torsdag satt jag och Andreas med en ekonomiuppgift i typ tio timmar (kanske inte jobba så seriöst hela tiden direkt!). Värsta högskoleinlämningen känns det som, definitivt inte något som man gjorde på gymnasiet. Kändes minst sagt hopplöst men efter att vi kommit igång lite ser det ut som om man skulle kunna få ihop något hyfsat vettigt.
Ifredags var det återigen för ridning och min favoritgren hoppning stod på schemat. Skulle få äran att rida en av mina favoriter också. Piggelinen Bork! Dessvärre var han lite väl piggelin. Var skraj varenda sekund mer eller mindre och till slut ramlade jag av! Givetvis hade Linnéa varit gullig och tagit sig dit för att kika på mig för första gången, var inte mycket till hoppning hon fick där inte! Kände mig som en trasdocka nästintill hela lektionen!
På jobbet idag ringde mamma och berätta att hon och pappa låg hemma i maginfluensa!!! Stackarna! De stod nämligen och lagade kalkon i fem timmar igår kväll för de skulle ha gäster idag och så blir de sjuka... Hur som skurar jag toaletten var gång jag går dit nu för jag tänker bannemej inte bli sjuk!
Ikväll var jag på mingan med Lovisa och Klara. Riktigt mysigt hade vi och åt jättegod kyckling med pesto och svamprisotto - att rekommendera! Mötet på mingus började inte så bra dock... här ska ni få höra:
Jag hämtade upp Klara på vägen. Så vi åkte till Mingan och satte oss för att vänta på Lovisa, som efter en stund ringer Klara och jag förstår att något gått snett. Hon har krockat med något. Troligen en räv. Vars huvud hon tror fastnat vid däcket och låter en massa när hon kör. Vi åker dit och det visar sig att en lampa lossnat och hänger ner en bit i bara kablarna och slår mot bilen när hon kör. Inget rävhuvud där inte!
Vi åker till räven och konstaterar att den är död. Skönt det, för ingen var så pigg på att slå ihjäl den, om så inte vore fallet! Men räven måste ju bort, den kan ju inte ligga mitt i körbanan. Ingen av oss kan numret till polisen och det kändes inte rätt att ringa 112, så vi ringde hem till Carro där pappa polis Stefan svarar och ger oss numret till polisen. Vilket visar sig vara fel nummer(?). Efter att vi velat lite fram och tillbaka beslutar vi att använda oss av handskarna som låg i min bil, Lovisa skulle ta ena och jag andra och så skulle vi gemensamt dra räven av vägen.
Sagt och gjort! Vi kör och parkerar mitt på landsvägen framför räven och sätter på varningsblinkersen och hoppar ut för att dra undan den. Givetvis ballar Lovisa ur och hoppar jämfota och tjuter, så det slutar med att jag SJÄLV drar rävjäkeln i svansen tills den hamnade i diket. Får rysningar i hela kroppen då jag tänker på det, men lite stolt är jag ändå... Att jag vågade!
Lovisa har inte alltid den bästa turen var gäller bilar, men som tur är alltid tur i otuen! :)
Imorrn blir det jobb igen, har varit massa i veckan och blir en hel del nästa med! Imorrn är det tredje dan på raken av fem! Känns hårt, då det inte är ofta det är så! ; )
Marika
Började veckan med nya kursstarter och med ett försök till att ta tag i allt igen. Men det är bara så att det är ofantligt tråkigt. Har hur som fixat lite böcker och i torsdag satt jag och Andreas med en ekonomiuppgift i typ tio timmar (kanske inte jobba så seriöst hela tiden direkt!). Värsta högskoleinlämningen känns det som, definitivt inte något som man gjorde på gymnasiet. Kändes minst sagt hopplöst men efter att vi kommit igång lite ser det ut som om man skulle kunna få ihop något hyfsat vettigt.
Ifredags var det återigen för ridning och min favoritgren hoppning stod på schemat. Skulle få äran att rida en av mina favoriter också. Piggelinen Bork! Dessvärre var han lite väl piggelin. Var skraj varenda sekund mer eller mindre och till slut ramlade jag av! Givetvis hade Linnéa varit gullig och tagit sig dit för att kika på mig för första gången, var inte mycket till hoppning hon fick där inte! Kände mig som en trasdocka nästintill hela lektionen!
På jobbet idag ringde mamma och berätta att hon och pappa låg hemma i maginfluensa!!! Stackarna! De stod nämligen och lagade kalkon i fem timmar igår kväll för de skulle ha gäster idag och så blir de sjuka... Hur som skurar jag toaletten var gång jag går dit nu för jag tänker bannemej inte bli sjuk!
Ikväll var jag på mingan med Lovisa och Klara. Riktigt mysigt hade vi och åt jättegod kyckling med pesto och svamprisotto - att rekommendera! Mötet på mingus började inte så bra dock... här ska ni få höra:
Jag hämtade upp Klara på vägen. Så vi åkte till Mingan och satte oss för att vänta på Lovisa, som efter en stund ringer Klara och jag förstår att något gått snett. Hon har krockat med något. Troligen en räv. Vars huvud hon tror fastnat vid däcket och låter en massa när hon kör. Vi åker dit och det visar sig att en lampa lossnat och hänger ner en bit i bara kablarna och slår mot bilen när hon kör. Inget rävhuvud där inte!
Vi åker till räven och konstaterar att den är död. Skönt det, för ingen var så pigg på att slå ihjäl den, om så inte vore fallet! Men räven måste ju bort, den kan ju inte ligga mitt i körbanan. Ingen av oss kan numret till polisen och det kändes inte rätt att ringa 112, så vi ringde hem till Carro där pappa polis Stefan svarar och ger oss numret till polisen. Vilket visar sig vara fel nummer(?). Efter att vi velat lite fram och tillbaka beslutar vi att använda oss av handskarna som låg i min bil, Lovisa skulle ta ena och jag andra och så skulle vi gemensamt dra räven av vägen.
Sagt och gjort! Vi kör och parkerar mitt på landsvägen framför räven och sätter på varningsblinkersen och hoppar ut för att dra undan den. Givetvis ballar Lovisa ur och hoppar jämfota och tjuter, så det slutar med att jag SJÄLV drar rävjäkeln i svansen tills den hamnade i diket. Får rysningar i hela kroppen då jag tänker på det, men lite stolt är jag ändå... Att jag vågade!
Lovisa har inte alltid den bästa turen var gäller bilar, men som tur är alltid tur i otuen! :)
Imorrn blir det jobb igen, har varit massa i veckan och blir en hel del nästa med! Imorrn är det tredje dan på raken av fem! Känns hårt, då det inte är ofta det är så! ; )
Marika
Kommentarer
Trackback